Mifu bloggen?

Mitt överlägset mest lästa inlägg är receptet på chili con mifu. Dagligen är det flera personer som hittar till min blogg via olika kanaler till inlägget om mifu. Det har fått mig att fundera. Vem är ni? Vill ni ha mera recept på bloggen? Mera recept på mifu? Är det av misstag ni hittade hit? Vad sökte ni egentligen efter?

Så många frågor, så lite svar…

2017-01-01-18-22-35

Bloggpaus

Nu kommer det troligtvis bli en bloggpaus på ett par veckor. Ikväll startar nämligen vår resa till Australien. Idag firar vi ett halvt år som gifta och det ska bli så härligt att äntligen  komma iväg. Som vi har längtat och planerat.

Jag vet inte hur det kommer att vara med internetuppkoppling där och ifall jag kan uppdatera eller inte. Jag lovar att ta en massa bilder och berätta om resan sedan. Jag hade stora planer på att tidsinställa några inlägg, men det blev till inget…

Vi hörs när vi hörs!

1-59

Därför skriver jag

Som jag tidigare redan skrev så är den här bloggen ganska ny. Jag har aldrig skrivit blogg förut, dock skrev jag dagbok under många många år. Då i.o.f.s en privat dagbok, som var bara för mig själv.

Nu är ju den här bloggen inte direkt privat, men sen samtidigt så skriver jag ju inte om allt som händer i mitt liv heller. Jag väljer att främst skriva om min träning. Bloggen startades egentligen med uppmuntran/påtryckning av min sambo. Han blev helt enkelt trött på att höra om mitt eviga tjat om löpning och träning. Så nu får jag istället skriva av mig här.

Bloggen är ju främst till för mig själv. Det är alltid roligt att se tillbaka på vad man skrivit om olika träningsrundor t.ex. Nu är ju bloggen ganska ny, så jag antar att det blir ännu roligare i framtiden när det (förhoppningsvis) finns fler inlägg att läsa. Sen samtidigt blir jag ju väldigt glad när jag märker att någon vill läsa det jag skriver och t.o.m tar sig tid för att kommentera. Sådant värmer alltid. Tack för det!

En introduktion till min träningsblogg

Det verkar som om ganska många kör bloggutmaningen för tillfället och jag tänkte att jag också kunde haka på. Jag vet inte om jag kommer att skriva om varje ämne, men jag ska försöka iaf.

Första ämnet är en introduktion till min träningsblogg. Denna blogg är ganska nystartad och faktiskt min första någonsin. Jag har ju läst andra bloggar i evigheter, men aldrig skrivit själv. Bloggen startades sedan med påtryckning av sambon som tyckte att jag ändå läser så många andra att jag lika gärna kan ha en egen också.

Största problemet med att starta en blogg var att komma på ett bra namn. Jag vill inte ha ett bloggnamn som ”Heidis träningsblogg”. Dessutom finns det ju t.ex. redan Heidi tränar. Jag ville ha ett namn som var catchy, men som ändå har nåt med träning att göra. Hopi hopi betyder på finska ungefär som ”chop chop” på engelska, sätt fart liksom.

Jag heter då alltså Heidi och kommer från Finland. Men är alltså finlandssvensk med svenska som modersmål och därför skriver jag på svenska. Jag skriver mest om min träning här på bloggen, främst om att springa. Jag försöker bli bättre på att även träna annat, har faktiskt fått in lite styrketräning på sista tiden.

Jag var väl ganska aktiv som ungdom, men då sysslade jag mest med dans och teater. Jag hatade att springa, för jag tyckte att det var så tråkigt och så var jag inte speciellt uthållig heller. Sen där i tjugoårs-åldern så tränade jag inte speciellt mycket, typ inte alls. Dessutom jobbade jag på restaurang med många sena kvällar och nätter och inte den allra bästa kosten. Så jag gick upp några kilon. Inte många, men tillräckligt för att jag inte riktigt trivdes med mig själv. Sedan trivdes jag inte så bra på jobbet heller så det hela blev en ond cirkel. Nå ja, jag började iaf ”springa” i april 2012 tror jag att det var. Det påstår runkeeper iaf. Det var den första registrerade rundan. Det var inte speciellt skoj i början, men på något sätt så fortsatte jag bara. Jag hade liksom fått nog. Det var tråkigt att sitta hemma på soffan, jag var slö och hade ingen energi. Och även om det var jobbigt att ”springa” i början, så var jag ändå så glad och pigg när jag kom hem efter en runda. Jag gjorde nåt. Och efter tiden så gick det ju såklart lättare och vid det laget så var det redan så roligt att jag inte ville sluta längre.

Så här i bloggen får ni mest läsa om min träning, främst löpning. I slutet på juni deltar jag i mitt andra halvmaraton nånsin, så det kommer säkert att bli mycket snack om det här framöver.

Har ni faktiskt orkat läsa hela min harang, grattis! Jag är stolt över er!