Snart där och nya glasögon

Ryggen är helt klart på bättringsvägen, men jag tar det säkra före det osäkra och avstår från träningen ännu idag. Imorgon hoppas jag att den känns som normal igen. Jag känner fortfarande av ryggen när jag göra vissa rörelser. Det gör inte ont konstant, som det gjorde på söndagen då när jag knappt kunde röra mig, men smärtan kan komma ibland när jag gör något oväntat. Däremot har jag klarat mig helt utan smärtstillande medicin redan och det bådar gott inför imorgon.

Jag har inte bestämt mig hurudant löppass jag ska köra imorgon, om jag överhuvudtaget ska träna. Enligt schemat så är det intervaller som gäller. Jag tror att min ryggsmärta kan ha kommit från att jag blev lite för ivrig i min löpträning med det nya träningsprogrammet. Kroppen var inte van vid belastningen och farterna jag sprungit i. Jag har inte sprungit intervaller eller i högre tempon sedan förra hösten, utan mest lufsat runt och nu blev det en för stor chock för kroppen. Även om distansen eller tiden inte varit något problem, så blev tempot det.

Kanske… Det är bara mina egna spekuleringar. Jag tänker kanske därför att intervaller inte är det bästa sättet att komma igång igen med träningen. Kanske en lugn, mysig runda är bättre… Bara känna på kroppen och ta det lugnt. Känns allting bra imorgon under och efter rundan, kan jag sedan fortsätta med träningsprogrammet som normalt.

Idag köpte jag ett par nya solglasögon åt mig. Jag har länge velat ha ett par brillor att använda när jag springer på sommaren. Jag hatar att ha solen i ögonen och att vara tvungen att kisa hela tiden. Nu är det problemet förhoppningsvis löst. Sen att jag ser ut som ett fån är en bisak 🙂

IMG_20170328_165243_999

Ännu mera vila

Idag var det tänkt att jag skulle ha sprungit långa intervaller. Samma intervaller som förra veckan, 6 minuter i 7:00 tempo och 2 minuter i 5:30 tempo. Jag hade egentligen utmärkta förutsättningar, vädret var prima, solen sken och det var varmt. Jag var ledig och hade hela dagen på mig. Jag var utvilad och pigg…

Det var bara en liten detalj som var fel. Jag har så fruktansvärt ont i ryggen att jag knappt kan röra mig. Att springa intervaller är inte ens att tänka på. Jag har tagit mig igenom dagen med hjälp av triangelmedicin som blev kvar från i höst då när jag hade nackspärr. Jag förstår inte vad jag har gjort, jag kan inte komma på något specifikt ögonblick som gjorde att jag fick så här ont.

Blir det inte bättre imorgon är jag väl tvungen att gå till läkaren och sjukanmäla mig till jobbet. Jag vill inte sätta kollegorna i klistret eftersom det är köpcentrets där jag jobbar ”rea-dagar”, skanssiaiset.  Det kommer att vara mycket folk och vi har redan ont om personal. Ifall jag sjukanmäler mig så vet jag att det kommer att vara problem att hitta en ersättare…

Jag vet att man inte ska tänka så, är man sjuk så är man, men… Hmph! Vårblommorna blommar i alla fall…

20170326_172615

Grönsaksbiffar med halloumi

Idag blev det igen att testa ett nytt vegetariskt recept och eftersom vi gillade det och jag är snäll, så tänkte jag dela med mig av det. Receptet kommer igen en gång från pirkka, de kan nog sin sak där.

Du behöver för ca. 5 personer

3 morötter
1 broccoli
1 förpackning (ca.200g) halloumiost
finhackad mynta
2 ägg (jag hade tre)
svartpeppar
olja till stekning

20170325_174552

Skala morötterna. Riv morötterna och broccolin grovt. Riv även halloumin. Blanda grönsakerna med halloumin och rör ner ägg, svartpeppar och hackad mynta.

Lägg klickar (ca. ½dl) av smeten i en varm stek- eller plättpanna.

20170325_182928

Stek biffarna i olja på medelhög värme i ca 4 minuter per sida. Vänd försiktigt med en stekspade.

20170325_184328

Receptet ger ungefär 20 små biffar. Vi åt våra med tzatziki, klyftpotatis och sallad.

20170325_185147

Norska intervaller

Idag stod det intervaller på schemat, 4 x 4 minuter, även kallat för norska intervaller. Jag har sprungit dem tidigare, och det är alltid lika jobbigt. Det verkar så enkelt i teorin, hur jobbigt kan fyra gånger fyra minuter vara liksom? Jo då, riktigt jäkla jobbigt.

Jag hade dessutom alldeles för mycket kläder på mig. Jag stack iväg direkt efter jobbet, klockan var kanske halv fem och solen var framme. Det var ändå ganska blåsigt så jag hade både pannband och vantar. Efter kanske tio minuters löpning insåg jag att det här kommer att bli svettigt. Då hade jag inte ens börjat på själva intervall delen av passet, utan höll fortfarande på att värma upp. Varm var jag alltid 🙂

20170323_164243

Det är härligt att inte längre behöva bylta på mig alla kläder jag har. Idag hade jag inte ens mina vintertights på, utan bara vanliga. Inget underställ, utan vanlig tröja (och jacka förstås, varmt var det inte). Snart snart är det vår och sommar och jag kan springa i t-shirt igen.

Passet då? Det gick riktigt bra. Jag tror jag startade för långsamt, för mina två sista intervaller gick i snabbare tempo än de första. Tempot för intervallerna blev 5:43-5:35-5:08-5:08. Inte direkt ett jämt tempo, men bra känsla i kroppen genom passet. Det kändes som om det fanns mer att ge, vilket bådar gott för framtida intervallpass.

Vilodag

Idag har jag en välförtjänt vilodag från träningen. Det märks i kroppen att jag tränat hårdare än vad jag gjort på ett tag, den känns sliten. Inte sliten som i skadad, men trött. Träningsprogrammet jag följer till maraton har tre löppass per vecka, men de är alla hårdare pass än vad jag är van vid. Nu är det mera intervaller och mer kvalitet på passen. Det är tre kvalitetspass i veckan i stället för fem mysrundor.

Dagens plan är därför att vila. Helt och hållet vila blir det ju inte, eftersom jag ska jobba, men vila från träningen. Imorgon är det dags att springa intervaller igen och då hoppas jag på pigga ben. På schemat står norska intervaller, 4 x 4 minuter. Jag fasar redan och försöker ladda upp mentalt.

20170320_115607

Springa med musik

Tidigare sprang jag alltid med musik och då menar jag alltid. Det gick inte en runda utan att jag lyssnade på spotify medan jag sprang. I något skede började jag bli irriterad på att ha musiken på, främst för att det alltid var ett evigt fixande och trixande. Hörlurarna föll ur öronen, sladden var i vägen, musiken hackade… Det var alltid något som störde. Efterhand började jag lämna bort musiken. Jag hade det kanske bara på långpass eller när jag sprang intervaller och behövde något peppande. Nu har jag inte sprungit med musik på flera år. Eller flera är väl att ta i, men kanske två.

Förrän idag. Idag fick jag för mig att jag skulle springa med musik igen. Första halvan av rundan hade jag i och för sig en podd på, men när den tog slut lade jag på spotify. Att lyssna på podd gick riktigt bra, jag hittade ett bra tempo och kunde bara springa på utan att fundera så mycket. Däremot när jag bytte till spotify så kände jag bara nej. Hur kunde jag springa med musik tidigare?

Det var en konstig känsla. Idag var planen att bara springa en lugn mysig runda, långsamt och med låg puls. Så plötsligt kommer det värsta ösiga låten på spotify som inte alls stämde överens med mitt tempo. Det blev helt fel, jag kom av mig och tappade rytmen. Sedan tappade jag rytmen ännu mer när jag försökte ändra låt och det blev igen ett fixande och trixande.

Jag påmindes om varför jag inte tycker om att springa med musik mer. Att lyssna på podd gick bra, så det kan jag tänka mig att ha i framtiden på lugna pass.

20170320_130728

Första träningsveckan avklarad

Jag är på gång nu mot min satsning att springa maraton i sommar. Jag har följt träningsprogrammet till punkt och pricka den här veckan. Varje vecka är det tre pass löpning fördelat på två intervallpass och ett långpass. Utöver det har jag även gjort ett pass styrketräning den här veckan. Jag vill inte tumma på den, eftersom jag vet att jag även behöver träna upp benen och bålen inför maraton.

Idag stod det korta intervaller på schemat. Tanken var att man skulle springa 4 min så 3:30-3:00-2:30-2:00-1:30-1:00-0:30 med 30 sekunders vila mellan varje intervall. Det stod ingen anvisning om tempo i programmet så jag knatade på enligt bästa förmåga. Det var jobbigt med så kort vila, men det ska det väl vara också. Jag tycker ändå att jag klarade av att hålla ett bra tempo och orkade alla intervaller. Jag tycker att det är lättare mentalt att det hela tiden blir kortare intervaller, även om då tanken är att tempot ska bli högre.

Det känns skönt att vara igång nu och att jag framförallt har en plan att följa. Den här veckans pass gick alla lätt att följa, så det ger mig hopp och självförtroende att jag ska klara av det här. Jag måste lita på mig själv och att jag med hjälp av träningsprogrammet kommer att fixa att springa ett maraton.

20170319_192916