Jag har fortfarande inte heller sprungit/joggat/lufsat/tassat runt… Igår blev det i alla fall en cykeltur till en kompis. Sex kilometer dit och så samma väg hem igen. Det kändes faktiskt helt okej i kroppen, så kanske imorgon skulle vara dagen då jag springer för första gången på evigheter?
Rastlösheten i benen börjar komma fram nu. Nu när jag dessutom har semester och inte jobbar, så märks det av mer. Som tur så har vi en massa inplanerat program och mycket att fixa inför bröllopet så det är inte direkt att tiden blir lång. Men oj vad en liten springtur skulle vara skönt. 
Jag tror nog att jag ska ta en liten testrunda imorgon. En liten lugn runda runt kvarteret så att jag inte glömmer bort hur man gör. Bara får komma ut en sväng och lufta benen, känna vinden i håret och solen mot ansiktet. I verkligheten kommer jag säkert ha motvind hela vägen och flugor i munnen, men… Åh, jag vill springa nu!
hopihopi 